Om vår logga

Text: Ragnhild Kronlid och Lena Troedson

Ny logga!

Kungsbacka Trädgårdsvänner fått en egen logga (logotyp) som från och med nu kommer att vara vårt kännetecken på affischer, på broschyrer, i brevhuvuden och liknande. Loggan är formgiven av Lena Troedson, vår webbredaktör.

Ragnhild Kronlid

Loggans bakgrund

Redan på första mötet för de aktiva i föreningen var det flera medlemmar som hade idéer om att något slags träd skulle vara en bra grund för en logotyp för Kungsbacka Trädgårdsvänner. De gamla ståtliga träden i våra grönområden och parker är ju allas gemensamma skatt att njuta av och värna om. Vi tänkte på Livets trädskulpturen på Stortorget mitt i staden. Vi tänkte också på Kungsbackabornas starka engagemang när trafiken skulle läggas om mellan innerstaden och järnvägsstationen och det fanns risk för att den vackra blodboken, som tronar i Badhusparken, skulle skadas. Blodboken blev den främsta inspirationskällan till trädet i vår logotyp. Texten med föreningens namn under trädet är visuellt en spegling av trädkronan och symboliserar de trädgårdsintresserade Kungsbackabornas odlarkraft. De är roten och näringen till de vackra växter som prunkar i våra parker och trädgårdar. Lövkorgen, och krattan som står lutad mot stammen, illustrerar det vardagliga trädgårdsarbetet och vikten av att ta en paus och njuta av trädgårdens belöningar.

Trädet är en stark symbol för livskraft, långsiktighet, stabilitet och trygghet och har så varit sedan tidernas begynnelse. Den historiska tillbakablicken på trädet som symbol här nedanför är (delvis?) hämtad från Svenska Barnmorskeförbundets hemsida av vår vice ordförande, tillika barnmorska, Ragnhild Kronlid (med förbundets goda minne). Barnmorskeförbundet har också en trädsymbol i sitt emblem.

Lena Troedson

Livets träd

I barnmorskeförbundets emblem finns ett stiliserat träd med tre grenar, tre rötter, fyra frukter och en tupp i den triangelformade kronan. Att barnmorskornas emblem innehåller en trädsymbolik är delvis ett arv från fornnordisk mytologi men också från en allmän livsträdssymbolik.

Asken Yggdrasil var livsträdet/världsträdet i den fornnordiska religionen. Detta träd hade tre rötter som sög näring ur tre källor. Vid den ena källan satt de tre nornorna som spann, tvinnade och klippte av den symboliska livstråden. På så sätt bestämde de människornas livslängd och öde.

Kvinnan förväntas, liksom trädet, vara fruktsam och mellan träd och kvinna har alltid funnits ett symboliskt samband. Trädets fyra frukter ses som kvinnans frukter, önskebarnen. Triangelsymbolen förekommer i flera kulturer i fruktsamhetssammanhang.

I asken Yggdrasils topp satt tuppen Gyllenkamme som varje morgon gol när ljuset nådde världen. Tuppen symboliserar vaksamhet, barnmorskan ska påminnas att alltid vara på sin vakt och att väl vårda den som anförtros i hennes vård. Kvinnan ska alltid känna sig trygg!

Träd har i många kulturer ansetts vara heliga och är en universellt använd symbol. Oberoende av tid och rum har människan i trädens växtkraft och periodiska förnyelse sett en önskad likhet mellan träd och människa. Tänkandet är en följd av likhetskonstruktioner. Människan skapar harmoni, placerar själv in sig i en föränderlig värld och ser sin egen roll i livet. Livsträdet är med sina rötter förbundet även med underjordens hemligheter och har ursprungligen också symboliserat kontakten mellan himmel och jord.

En symbol får genomslagskraft genom möjligheten till ett likhetstänkande. Födelse – upprätthållande av livet – förökning – död är knutpunkter i människans spekulativa/symboliska tänkande. Trädet växer, får löv, tappar löven och detta återupprepas, vatten är livselixir, trädet ger frukt; detta ger en anknytning till människans livssituation och detta har format bilden av livsträdet, en flerdimensionell och mångtydig symbol. Livsträdet har ofta en nära relation till vatten, i floder eller källor.

I bondekulturer användes trädet oftast som symbol vid årstidsfester. Även om festerna är sekulariserade kan majstång och julgran ses som sådana symboler. I Sverige var det inte ovanligt att både den enskilda gården och byn som enhet hade vårdträd. Skötseln var viktig för gårdens och byns fortlevnad. Festerna och skötseln av trädet var återupprepningsfester som är vanliga i ett religiöst tänkande. Den lugna återkommande rytmen främjar livet och håller döden på avstånd. Det återkommande är trygghet, bas för livsharmonin.

Världsmytologin är full av modergudinnor och gudinnor knutna till symboliska träd. Den symboliska relationen mellan träd och kvinna avspeglas i många kulturer i olika riter som är tänkta att stärka fruktsamheten. Över hela Afrika och i Indien kan savfyllda, ofta träd av fikussläktet, symbolisera fruktsamheten. Den vita saven i dessa träd tänkte man sig ha positiv inverkan på mjölkproduktionen. I Sverige berättas att havande kvinnor skulle omfamna vårdträdets stam om de önskade en lindrig förlossning. Omfamningen kunde också ske för att trädets fruktsamhet skulle överföras till kvinnan. Hos Ngadjudajakerna på Syd-Borneo kallas kvinnan för Lunok, som också betecknar en fikusart och det kultiska livsträdet.

Forntidens människor iakttog säkert blodkärlens utbredning på moderkakans yta där de formar en trädliknande struktur och även den strukturen kallas Livets träd. Det är också via moderkakan som näring och syre överförs från mor till barn.

Utifrån preislamiska föreställningar och Koranens ord kan livsträdet som motiv på bönemattor och i kristen ikonografisk tradition är Jesus ibland framställd som ett livsträd/vinträd som ger näring, omvändelse och förnyelse. Även kvinnor liknas i Bibeln vid träd. Paradis, lustgårdar, offerlundar och kyrkogårdar är platser där träden är i det närmaste oumbärliga och där de också tillförs en annan symbolisk mening, en förhoppning om nytt liv. Barnmorskeförbundets symboliska träd kan inrymma även denna symbolik. Födelsen var och är fortfarande en situation där liv och död snuddar vid varandra.

Ragnhild Kronlid
Källa: Svenska Barnmorskeförbundet